Hur tar man hand om gammalt linne?

Jag har fått lite gamla linnehanddukar och jättefina spetslakan av min mamma. Tyvärr har de legat ett tag och blivit lite too shabby. Så – hur gör man bäst för att bleka och tvätta dessa rariteter? Några är riktigt gamla med brodyr av min gammelmormor, alltså från typ 1860-talet. Vågar man använda klorin? Tål de att tvättas i 90 grader? Om man inte har tillgång till en mangel, hur får man de så där släta och fina?

Jag vet att många av er sitter inne med dylika kunskaper. Så om ni hinner, kan och vet – skriv gärna era tips och tricks, så blir jag både glad och tacksam!

Bilden ovan kommer från Country by mail.

Åsså var det fredag igen.

Och lite vårlikt har det blivit i hallen. Vattenkanna på bänken och penslar under en uppochnedvänd vas. Men det funkar väl det med?

Ha en trevlig helg!

Påsklov.

Här är det påsklov. Men utanför fönstren liknar det mer sportlov. Och barnen är glada och snögubbsbyggande.

Och jag lovade i något svagt ögonblick att måla om de stora tjejernas rum… så nu jonglerar jag fyra hemmavarande barn, matlagning och allt annat diverse – ja, ni vet läkarbesök, skjutsande osv – samt ommålning av två rum. Mannen är naturligtvis bortrest OCH jag försöker jobba samtidigt sådär vid sidan av…

Men stora tjejerna har varit jätteduktiga och hjälpt till med småsyskonen en hel del. Faktiskt.

Jag tror att mannen ska få följande presenter när han kommer hem; nyinkommet hos Isabella Smith.

Dagens boktips.

I fredags fick jag den här boken i present (av min man!). "Familjens projektledare säger upp sig". "Spot on" säger jag. Precis det här har jag försökt tala om huuuuur många gånger som helst. Försökt tala om hur min hjärna hettas både upp och över av att hålla koll på allt och ligga steget före. Alltid. Aldrig glömma.

Jag läste den med en gång. Nu läser min man den – och han fattar äntligen vad det är jag har försökt säga!

Köp den. Läs den. Be din man läsa den. Prata. Förändra och förbättra!

I morse kom han ihåg både gympapåse till P* och att skicka med J* en ifylld (!) lapp.

Det finns hopp.

Måndag. Och snöstorm.

Ja det är sant. Igår var det vår. Idag vaknade vi till singlande flingor, som nu urartat till ett vintervitt snökaos. Det är ju helt fel. Mitt silverpäron håller på att slå ut. Rosorna har knoppar. Jag har inga vinterdäck…

Och loppisen i lördags blev… sådär. Det var så otroligt mycket folk. Min åttaåring höll på att bli nedtrampad, hon kunde inte ens stå och titta på några små porslinsfiguer, då ett par "damer" puttade undan henne! Ursäkta mig, men folk är ju inte kloka. Visst, jag pratade om vässade armbågar, men hallå – det är ju liksom bara gamla grejer! Men det gick verkligen inte att gå därinne med mänsklig värdighet i behåll. Man skulle kunna tro att det var krigstid och mat som skulle serveras svältande människor. Nä. Där går ändå gränsen. Vi kollade lite på borden längst ut i kanten och jag köpte brickan för en tia och krukan för en tjuga. Sen åkte vi till trädgårdsmästaren – där det var betydligt lugnare – och köpte lite vårblommor.

Nu är tyvärr de blommorna täckta med snö.

Fredag.

Det är liksom bara måndag och fredag hela tiden. Men vad händer däremellan, undrar jag?

Denna helgen ska jag i alla fall försöka hinna med ett loppisbesök. Hoppas kunna fynda nån utemöbel kanske? Här har vi en lokal idrottsklubb som samlar grejer och anordnar bra loppisar några gånger om året – och i helgen är det dags igen. Men intresset verkar bara öka och konkurrensen om grejerna också. Kanske många hoppas på ett klipp att ta med till "Antikrundan", måntro? Dags att vässa armbågarna!

Så med en oskarp bild av ovansidan av mitt dammiga bokskåp, vill jag önska alla en trevlig helg. Och för er som ska ut och slåss i antikbodar och bland loppisbord – "Good hunting", må bästa kvinna vinna!

Min bästa kompis.

Här är min bästa kompis när jag jobbar hemma. Fantastisk liten maskin som snabbt gör en kanongod espresso, från Nespresso. (Kan jag få rabatt nu – de där podsen är lite dyra faktiskt?!) Tre kronor koppen ungefär. Men gott och kul att kunna bjuda besökande på. Och mig själv då…


För så här ser verkligheten ut när man har kontoret på köksbordet! Och ibland på golvet. Eller i tvättstugan, för där står skrivaren nuförtiden. Jag skulle nog behöva ett kontor nu, med bokhyllor… och besöksfåtölj!