Ja det är sant. Igår var det vår. Idag vaknade vi till singlande flingor, som nu urartat till ett vintervitt snökaos. Det är ju helt fel. Mitt silverpäron håller på att slå ut. Rosorna har knoppar. Jag har inga vinterdäck…
Och loppisen i lördags blev… sådär. Det var så otroligt mycket folk. Min åttaåring höll på att bli nedtrampad, hon kunde inte ens stå och titta på några små porslinsfiguer, då ett par "damer" puttade undan henne! Ursäkta mig, men folk är ju inte kloka. Visst, jag pratade om vässade armbågar, men hallå – det är ju liksom bara gamla grejer! Men det gick verkligen inte att gå därinne med mänsklig värdighet i behåll. Man skulle kunna tro att det var krigstid och mat som skulle serveras svältande människor. Nä. Där går ändå gränsen. Vi kollade lite på borden längst ut i kanten och jag köpte brickan för en tia och krukan för en tjuga. Sen åkte vi till trädgårdsmästaren – där det var betydligt lugnare – och köpte lite vårblommor.
Nu är tyvärr de blommorna täckta med snö.
